Kroatien före sommarlovet: Växande överutbud möter fallande siffror!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Kroatien ser rekordstor turism 2024, men oroande trender kan tynga branschen 2025.

Kroatien verzeichnet 2024 einen Tourismus-Rekord, doch besorgniserregende Trends könnten 2025 die Branche belasten.
Kroatien ser rekordstor turism 2024, men oroande trender kan tynga branschen 2025.

Kroatien före sommarlovet: Växande överutbud möter fallande siffror!

Kroatien står inför en utmaning inom turistsektorn efter att landet noterade rekordmånga turister 2024. Jämfört med föregående år ökade antalet besökare med nästan fyra procent. Men samtidigt visar rapporten från den kroatiska turistmyndigheten att övernattningarna minskade med runt en procent, särskilt under månaderna maj och juni. Detta trots att utbudet av boende har ökat med fem procent, vilket tyder på att många nya lägenheter och fritidshus kan förbli oanvända. Denna utveckling beskrivs som en "oroande trend" som kan hota den ekonomiska stabiliteten hos många små leverantörer. Personalen är orolig för att om denna trend fortsätter kommer många leverantörer att behöva stänga eller sälja sina boenden, vilket kan leda till prisfall och ökad konkurrens.

En titt på marknadsförutsättningarna visar att efterfrågan på såväl boende som fritidsaktiviteter och utflykter har minskat markant. Även restaurangbranschen känner av effekterna: Restaurangerna kämpar med färre gäster samtidigt som de tvingas höja priserna. Stigande transportkostnader, service- och livsmedelspriser samt brist på kvalificerad arbetskraft inom catering- och hotellbranschen bidrar till denna situation. Dessutom fick fotbolls-EM och den sena pingsthelgen många familjer att justera sina semesterplaner, vilket också påverkade bokningssiffrorna. Trots en minskning av tyska, österrikiska och schweiziska turister är det en ökning av besökare från Polen, Tjeckien och Slovakien.

Massturismens inflytande

De negativa effekterna av massturismen i Kroatien har länge setts kritiskt av miljöpartister. Även om högkonjunkturen har ekonomiska fördelar, med turismen som bidrar med upp till 20 procent av Kroatiens bruttonationalprodukt, särskilt i kustområdena, utgör den också betydande miljöutmaningar. Kroatiens inträde i Schengenområdet och införandet av euron 2023 har ökat resemöjligheterna för turister från Schengenländerna, vilket lett till en ytterligare ökning av antalet besökare. Kritiker fruktar dock att införandet av euron kommer att användas av vissa företag som en ursäkt för att höja priserna.

Miljövänner varnar särskilt för effekterna i Istrien, där problem som otillräcklig infrastruktur och illegala byggprojekt ökar. De kräver strängare kontroller och åtgärder mot orättvis praxis. Initiativ som certifieringsprojektet Dalmatia Green, som syftar till att erkänna hållbart boende, syftar till att motverka massturism och förbättra situationen.

Långt in i framtiden

Den kroatiska regeringen planerar en omfattande turismlag som syftar till att reglera tillväxten inom sektorn och införa en semesterskatt. Denna skatt är tänkt att gynna miljön och kommer att införas i de drabbade regionerna. Tal om genomförande är dock initialt inte planerat före 2025. De kommande åren kan bli avgörande för att hitta balansen mellan ekonomiska fördelar och miljömässig hållbarhet.

Quellen: