Förbundsdagen beslutar: Kommittéer för alla – AfD protesterar våldsamt!

Förbundsdagen beslutar: Kommittéer för alla – AfD protesterar våldsamt!

Den 5 juni 2025 godkände förbundsdagen ett tolkningsbeslut av kommittén för valkontroll, immunitet och arbetsordning. Detta beslut fattades med röster från CDU/CSU, SPD, Alliansen 90/De gröna och Vänstern, medan endast AfD:s parlamentariska grupp röstade emot det. Resolutionen avser rätten att föreslå kandidater till ordföranden och vice ordförandena i de ständiga utskotten i tillträdesförfarandet.

Beslutet grundar sig på ett betänkande från regelutskottet (21/303) och medger att en riksdagsgrupp inte kan ges rätt att föreslå kandidater till båda posterna i samma utskott i tillträdesförfarandet. Detta är i linje med årtionden av parlamentarisk praxis, som gynnar olika fraktionstillhörighet för ordföranden och vice ordföranden. Kommittémöten, särskilt de den 1 juni, förstärkte denna regel.

Bakgrund till beslutet

Utskottets ordförande Macit Karaahmetoğlu (SPD) och koalitionsfraktionerna framhåller den stora betydelsen av olika fraktionstillhörigheter. En oro som också unionens riksdagsgrupp har tagit upp är undvikandet av vakanser som kan uppstå om en riksdagsgrupp innehar båda posterna. Denna uppdelning syftar till att säkerställa nämndernas handlingsförmåga. SPD ser också en möjlig inskränkning i nämndernas möjligheter att agera om båda befattningarna är besatta av samma fraktion.

Den gröna parlamentariska gruppens talesman framhåller att den befintliga praxisen binder alla politiska grupper och att det inte finns någon uteslutning av oppositionen. Däremot kritiserar AfD beslutet och ser en bristande motivering av valbeslutet. Hon framhåller att uteblivna val av vissa kandidater är orsaken till vakanser.

Utskottens roll i förbundsdagen

Förbundsdagens tekniska arbete utförs till stor del i utskotten, som är mer tekniskt organiserade än parlamentsgrupperna. Som exempel kan nämnas rättsutskottet, budgetutskottet och framställningsutskottet. Sammansättningen av dessa utskott baseras på riksdagsgruppernas proportionella representation, vilket innebär att sammansättningen ska spegla förhållandet mellan riksdagsgrupperna i plenum. Detta kallas principen för spegelbild.

Utskottsordförandeskapet är av konstitutionell betydelse eftersom det kan påverka en minoritets parlamentariska kontrollrätt. Trots detta har en utskottsordförande samma rösträtt som övriga ledamöter. Nomineringen av utskottsledamöter är vanligtvis de parlamentariska gruppernas ansvar, medan förbundsdagen beslutar om inrättandet av utskott inom ramen för sin autonomi i arbetsordningen. Konstitutionellt erforderliga utskott inkluderar utrikesutskottet och framställningsutskottet.

Förbundsdagens nya beslut visar hur viktig makt- och ansvarsfördelningen inom parlamentariska strukturer är. Detta säkerställer att de olika politiska åsikterna också återspeglas i nämndernas operativa verksamhet.