Kryssningar: drömresa eller miljökatastrof för hamnstäder?

Kryssningar: drömresa eller miljökatastrof för hamnstäder?

Venedig, Italien - kryssningar är mycket populära över hela världen. Varje år väljer över 30 miljoner resenärer denna form av semester. Men trots dess popularitet medför kryssningsindustrin med betydande ekologiska utmaningar. web.de Rapporterar att kryssningsfartyg per passagerarkilometer släpper mer CO2 än flygplan och upp till fyra gånger så mycket som järnväg. Denna höga CO2 -balans, som också inkluderar andra växthusgaser i CO2 -ekvivalenter, är ett ökande problem för miljön.

En central faktor för den höga miljöpåverkan är fartygens energikrav. Du behöver stora mängder energi för pooler, luftkonditioneringssystem och underhållning. Som ett resultat använder du ofta tung olja som frigör den stora mängden svaveloxider och fint damm och är därför ännu mer miljöskadligt än diesel i bil eller lastbil. I många hamnar finns det emellertid ofta inget sätt att byta till landets ström, vilket innebär att motorerna fortsätter att springa i hamnen och orsaka ytterligare skador.

Episoderna för hav och kustregioner

Effekterna på haven är allvarliga. Kryssningsfartyg producerar hundratusentals liter avloppsvatten dagligen, varav delen styrs i havet. Dessutom cirka 25 procent av det fasta avfallet i global maritim trafik från kryssningsfartyg. Dessa påfrestningar äventyrar inte bara den marina miljön, utan också livskvaliteten i hamnstäder som Venedig, Marseille och Hamburg, som måste drabbas av att öka luftföroreningar.

I hamnstäder som Dubrovnik och Santorinin är infrastrukturen överbelastad, vilket ofta leder till harsel bland befolkningen. Enligt Planetkunskap , Cruise Tourists tillbringar tre gånger mindre pengar än koncentration än conventional holiday, holiday, vilken lokalhotell, vilket lokalt ekonomi. Studier visar också att 20-40 procent av kryssningsturisterna inte går i land under sin vistelse.

Miljöskydd och framtidsutsikter

Omvandlingen till bränslen med låg avgivning och anpassningen till strömförsörjningen är för långsam, kritiserar Nabu. Vissa leverantörer arbetar med ren teknik, men experter tvivlar på att kryssningar någonsin kan bli klimatvänliga. Ett exempel på lusten för hållbar turism är ankarförbudet för stora kryssningsfartyg i Venedig sedan 2021 och planerna i Amsterdam att förbjuda kryssningsfartyg från stadens centrum från 2035.

De ekonomiska och sociala effekterna av kryssningsturism bör inte heller underskattas. Många av de mer än 400 aktiva kryssningsfartygen över hela världen, som erbjuder utrymme för cirka 4 000 passagerare, är ofta svåra för de människor som bor och arbetar ombord. Långa arbetstid och låga löner är ofta verklighet. Efter cirka 20 år säljs ofta fartyg ofta till utvecklingsländer, där de är uppdelade på ett sätt som leder till ytterligare miljö- och hälsoproblem.

Sammantaget kan man se att kryssningsindustrin står inför stora utmaningar. För att minska miljöföroreningar behövs hållbara alternativ, såsom tågresor eller längre vistelser med mindre ekologiskt fotavtryck, brådskande. Framtiden för kryssningsfrakt beror på om och hur snabbt dessa förändringar kan genomföras.