Turism i Pustertal: Nya lösningar på trafik- och bostadsproblem!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Turism i Sydtyrolen: Företagsföreningar efterlyser differentierade synsätt på problem som trafikstockningar och höga fastighetspriser.

Tourismus in Südtirol: Wirtschaftsverbände fordern differenzierte Ansätze gegen Probleme wie Verkehrsbelastung und hohe Immobilienpreise.
Turism i Sydtyrolen: Företagsföreningar efterlyser differentierade synsätt på problem som trafikstockningar och höga fastighetspriser.

Turism i Pustertal: Nya lösningar på trafik- och bostadsproblem!

De aktuella utmaningarna för turismen i Sydtyrolen är i fokus för diskussionerna mellan företagsföreningarna i Pusterdalen. Dessa motsätter sig det allmänna fördömandet av branschen och betonar att problem som trafikstockningar, höga fastighetspriser och stigande levnadskostnader inte enbart beror på turismen. Hur Nyheter från Sydtyrolen rapporterar, visar en undersökning av Statens statistikinstitut (ASTAT) att huvuddelen av trafiken på Pustertals landsväg orsakas av husbilar. Lastbilstrafiken klassas i första hand som destinationstrafik som är nödvändig för att försörja hushåll och företag i dalen.

En analys av universitetet i Bolzano visar också att trafiktillväxten de senaste åren är nära kopplad till befolkningstillväxt och ökande ekonomisk prestation. Dessa samband förbises ofta när fastighetsprisutvecklingen diskuteras. Enligt föreningarna är problemet med höga boendekostnader inte bara ett resultat av turism, utan påverkas avsevärt av den begränsade byggbara ytan i Sydtyrolen och den starka efterfrågan i vissa storstadsområden. Plattformar som Airbnb bidrar också till prispress.

Nya strategier för trafik- och turismreglering

Med tanke på denna komplexa situation efterlyser företagarföreningarna mindre skuld och en gemensam utveckling av lösningar. Turismens roll på landsbygden är avgörande eftersom den säkrar många arbetstillfällen och hjälper till att upprätthålla livliga stadskärnor. Problemet med överturism ses som förståeligt på vissa platser, särskilt under högsäsong, men framför allt trafikproblem i Pusterdalen är den främsta orsaken till känslan av överbelastning.

För att motverka detta har turistnäringen vidtagit åtgärder som att införa en sängmössa och reglera hotspots. En oro som nu har nått den politiska nivån: delstatens parlament har beslutat att förbjuda sängar för att motverka massturismen i Dolomiterna. Detta gjordes av BR.de tas upp, där även diskussionen om ett framtidsinriktat turismkoncept 2030+ tas upp.

De första stegen inkluderar inte bara att sätta en övre gräns för sängar, utan också att implementera en kvot, särskilt för hotspots som Lake Braies. Här räknades över 17 000 besökare under högtrafik, en siffra som avsevärt ökar trafiken och miljöföroreningarna. Positiva aspekter av kvoten är redan synliga, eftersom den styr fordonstrafik och folkmassor och därmed bidrar till lättnad.

Tillväxt och bevarande av naturresurser

Den genomsnittliga vistelsen i Sydtyrolen är 3,5 nätter; en förlängning med bara en natt skulle kunna minska trafiken med upp till 20 %. Denna idé stöds av branschaktörer. Verkställande direktören för Dolomiti Superski, Andy Varallo, efterlyser inte bara en utbyggnad av backarna utan också mer vattenförvaring för konstsnö och nya linbanor. Samtidigt finns det också motstånd: Josef Oberhofer kritiserar den statliga finansieringspraxisen för linbanor och efterlyser en närmare granskning när det gäller klimatskyddet.

Diskussionen om nybyggnationen av Santnerpasshütte i Rosengarten väcker också frågor; Marlene Roner förespråkar ett allmänt stopp för expansion för att skydda naturresurserna. Under tiden har UNESCO-kommissionen hittills varit tyst om världsarvstiteln. Det är också särskilt fokus på en dokumentär som kommer att sändas på Arte den 26 september och handlar om de hotade Dolomiternas ämnen.

Det blir tydligt att en differentierad syn på situationen är nödvändig. Turism har både positiva och negativa effekter och det är viktigt att arbeta tillsammans fram lösningar som balanserar naturvården med ekonomins och befolkningens behov.

Quellen: